Så säger läroplanen

Jan Björklunds statssekreterare Bertil Österberg kallade de estetiska ämnena för hobbyämnen, på den estetiska kongressen med gymnasielärare i estetiska ämnen, för några år sedan. Kanske har han så här i efterhand insett att uttalandet var ogrundat och ogenomtänkt? Men ser vi till de beslut och förslag som lagts fram under sittande regering vad gäller de estetiska ämnena och den nya lärarutbildningen så tycks det tyvärr visa på samma linje.

Enligt gällande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (lpo 94) står det att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud, kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna (lpf 94) står det att det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på gymnasieskolans nationella och specialutformade program kan hämta stimulans ur estetiskt skapande och kulturella upplevelser.

I den nya skolreformen framgår att de estetiska ämnena tas bort som kärnämne i gymnasieskolan. Rektorer kan välja bort dessa ämnen på skolschemat. Skolämnena förses även med meritpoäng – som påverkar elevernas möjligheter att antas till universitet och högskola.  Att uttrycka sig som moderata riksdagsledamoten Betty Malmberg gjorde i en mejlkontakt med mig (ang. varför bild och media är viktigt för Sverige); att hon "står bakom en ökad valfrihet för eleverna så att de faktiskt själva kan välja till de ämnen som berikar dem", håller inte när det ena ämnet faktiskt blir mer värt än det andra. De estetiska ämnena blir utan meritpoäng - detta kan ses som den sista spiken i kistan för de estetiska ämnenas överlevnad i gymnasiet.

Ur Skolverkets redovisning av uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan mm., framgår följande:
"Många referensgrupper och referenspersoner har under processen lyft betydelsen av att eleverna på naturvetenskapsprogrammet får möjlighet att delta i estetisk verksamhet /…/ De angivna skälen är att eleverna är motiverade för detta och för att man anser att estetiska ämnen förstärker lärande och gynnar kreativitet. Man menar också att estetiska ämnen fyller en funktion för att motverka studierelaterad stress på ett högskoleförberedande program /…/ Det kommer att vara mindre utrymme för individuellt val jämfört med i dag. Detta i kombination med meritpoängssystemet som styr elevernas val inom det individuella valet mot meritpoänggivande kurser gör att antalet elever som läser estetisk verksamhet kan förväntas minska starkt jämfört med i dag. Många av referenspersonerna menar att det i dag finns naturvetenskapliga program och utbildningar med estetisk profil där studieresultaten är höga och man ifrågasätter varför förutsättningarna för att bedriva något motsvarande i den kommande gymnasieskolan ska försämras."

Enligt presentationen av lärarutbildningspropositionen ska fritidspedagogernas utbildning kortas ner - men samtidigt ska de utöka sin kompetens med ämnesområden som de, enligt utbildningsminister Jan Björklund, ”ändå håller på med”– genom ett eller två estetiskt/praktiska ämnen. Samtidigt ges inte lärarna för årskurs 1-5 möjlighet till utbildning inom estetiska ämnen. Här finns klara tendenser på att kulturområdets kompetenser ytterligare degraderas, och hamnar utanför lärarnas undervisningssområden. Därmed inte sagt att fritidspedagogernas verksamhet inte är lika viktig (tvärtom!) - det handlar snarare om hur man från regeringens sida ser på vad som är faktiska kunskaper och vilket värde man sätter på den yrkeskompetens som kulturlivet representerar.